Flickorna flyttar in

Redan 1916 då Sigtunastiftelsen bildades med Manfred Björkqvist i ledningen fanns visionen att starta ett humanistiskt gymnasium. Från en blygsam start med 10 elever hösten 1926 förverkligades denna vision och Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk (SHL) utvecklades snart till ett livskraftigt internatläroverk.

1931 var Sigtunastiftelsens stora skolprojekt fullbordat

Humanistiska läroverkets skolbyggnad låg färdigbyggd år 1931, högt uppe på den tallbevuxna kullen, omgärdad av elevhemmen Midgården och Kvarnbranten. Nedanför kullen låg elevhemmet Ängsbacken som man tagit över från Lekmannaskolan, och det fjärde elevhemmet Herrgården byggdes klart för eleverna i sista ring.

Flygbild över Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk SHL 1945 med gymnasiebyggnaden, sex elevhem och lärarbostäder. 

1931 togs även Gymnastikhuset i bruk. Det var en pampig byggnad som uppförts söder om landsvägen, och som många år senare blev skolans aula.

”Gymnastikhuset” på Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk togs i bruk 1931.  

Under dessa fem första år från starten 1926 fram till 1931 växte antalet elever från 10 till 122. Det var då endast pojkar som bodde som internatelever på de fyra elevhemmen. Fyra av skolans elever var flickor, men de studerade som dagelever.

År 1931 gick det drygt 100 elever på Sigtunastiftelsens Humanistiska läroverk, här fotograferade på Midgårdstrappan.

Rektor Arvid Bruno rekryterade både skolans elever och lärare samt hemföräldrar med stor omsorg. De flesta lärare som anställdes var mycket unga. Tillsammans med rektor Bruno skapade de skolans anda och satte sin prägel på Humanistiska läroverket under 1930-talet och för lång tid framåt. De flesta av dem stannade mycket länge.

Skolan växer och flickorna flyttar in

Efter ytterligare fem år, 1937, beslutas det att två flickhem ska byggas. Flickinternatet planeras ligga på berget väster om huvudbyggnaden. Sigtunastiftelsens huvudarkitekt John Åkerlund undertecknade ritningarna 1938, som omfattade två putsade tegelhus i två våningar och med tillfälliga lärosalar i undervåningarna.

Arkitekt John Åkerlunds första ritningsförslag för flickinternatet bestod av tre elevhem i fyrkant runt en gård. Det tredje flickhemmet fick dock en annan placering och ritades senare av Lars Åkerlund, son till John. 

Redan 1938 tog rektor Bruno in de första tio flickorna, som fick bo på Sandsborgs pensionat i väntan på att flickinternatet blev klart. Det första flickhemmet, Berga, invigdes hösten 1939 och det andra, Backa, ett år senare 1940. Med Berga och Backa blir skolan en “samskola” – internatskola för både flickor och pojkar.

Det var främst tack vare rektor Arvid Bruno och Oscar Ekman, skolans store välgörare och vän sedan starten, som flickinternatet blev verklighet. Tankarna på ett flickinternat hade funnits en längre tid i ledningen på Sigtunastiftelsen. Behovet av ett internat för flickor var stort, och man tyckte att ingen annan mindre ort kunde erbjuda en lika stark kulturell och andlig miljö som Sigtuna.

År 1941 har skolan vuxit till 277 elever, med 178 pojkar och 99 flickor. Totalt 52 elever är så kallade ”externer” (dagelever).

Källa: Boken “Vision och verklighet” (Henriksson/Askaner) samt Sigtunastiftelsens bildarkiv.

Nedan: Arvid Bruno (rektor SHL 1926-1948) tillsammans med elever vid bygget av skolans första flickhem Berga, 1939.