Vilken hjärna vill du helst skriva prov med?

27 januari 2022

Aktivt lärande – vad är det?

Efter att förstelärare Niklas Lönnqvist introducerat konceptet Aktivt Lärande på SSHL har allt fler lärare anammat den nya pedagogiken. Men vad innebär egentligen ett aktivt lärande?

Sheida Delgoshaei, matematiklärare på svenska grundskolan och gymnasiet samt utvecklingsledare för grundskolan, var en av de första att implementera aktiva element i sin undervisning och har jobbat länge med konceptet:

Aktivt lärande - elev och lärare vid skrivväggen

– Aktivt lärande innebär att man försöker få med alla sinnen. Att man får möjlighet att prata med varandra, diskutera lösningar, man får röra på sig, och man kan ta lärdom av vad andra gör. Inget är stilla, utan utvecklingen pågår hela tiden och man jobbar framåt tillsammans. Dessutom uppmuntrar det eleverna att våga. Är man delaktig, då vågar man till slut, och ju mer man vågar desto mer lär man sig.

Kroppen är byggd för inlärning under rörelse

Två av skolans salar har gjorts om till så kallade ”aktiva klassrum”, där väggarna målats med whiteboard-färg. I ett av klassrummen finns dessutom höj- och sänkbara bord och stolar samt pilatesbollar som eleverna kan sitta på när de små rörelserna hjälper dem att fokusera. Men pedagogiken går att implementera även i vanliga klassrum och vilket klassrum som helst kan, med didaktiska knep och större eller mindre förändringar, göras om till ett aktivt klassrum.

– Kroppen är byggd för rörelse, och framförallt för inlärning under rörelse, säger även Sofia Neovius, matematik- och ekonomilärare samt Subject Leader för matematik på IB-programmet. Ju fler distraktioner i elevernas omgivning, desto viktigare blir det att vi jobbar med våra kroppar och hjärnor än emot dem. Då orkar eleverna mer, det blir roligare på lektionerna, och allt som oftast blir det betydligt lättare att, som lärare, se vad eleverna har förstått och vad som verkligen inte fungerat.

Aktivt lärande - eleverna har inga stolar utan står vid gruppbord.

– Jag tog bort nästan alla mina stolar till exempel, säger Kent Carlstedt, lärare i UX Design på MYP-programmet. Nu finns det bara en stol per bord kvar, så eleverna står upp under nästan hela lektionen.

– I mitt ämne måste eleverna samarbeta och jag har märkt stor skillnad i deras samspel, energinivåer och fokus sen jag började med det här, fortsätter Kent. De jobbar mer effektivt, blir piggare och orkar mera. Den enda gången någon sitter ner är när de ska sammanfatta vad de gjort under lektionen, och både jag och eleverna tycker att både vi mår bättre och får mer gjort när vi jobbar så här.

Vilken hjärna vill du skriva ett prov med?

Andra lärare använder sig av brain breaks, korta pauser i undervisningen som syftar till att bryta stillasittandet och ge hjärnan en chans att återhämta sig när man tappat koncentrationen, eller gör ståbord genom att sätta stolar på borden, låter grupparbeten och diskussioner ske stående, etc. Eleverna uppmuntras även kontinuerligt att ge och ta feedback, samt diskutera lösningar och förslag i många olika par- eller gruppkonstellationer, gärna under en och samma lektion.

Active learning - brain illustration before and after a walk. compliments of Dr Chuck Hillman.

Vilken hjärna vill du skriva ett prov med? Illustration: Dr Chuck Hillman, University of Illinois

Skolan har numera också tillgång till ett uteklassrum på Midgårdsängen:

– Utomhuspedagogik är inte “i stället för” utan ett komplement till “inne”-undervisning. Genom att erbjuda det här alternativet vill vi stimulera elevernas skolresultat och allmänna välbefinnande, säger Niklas Lönnqvist, idrottslärare på svenska grundskolan/gymnasiet och förstelärare i Motion och Hälsa.

Aktivt lärande - uteklassrummet i sommartid

– Det handlar helt enkelt om att flytta ut undervisning utanför skolbyggnaden, fortsätter Niklas. Med kreativ planering och förberedelse finns det många ämnen som går att studera i utomhusmiljö, antingen under hela lektionen eller under en del av den. Att våra elever är i rörelse samt andas frisk luft under tiden som de studerar tror vi utvecklar ett mer positivt välbefinnande.

Målet: att introducera rörelse under skoldagen

Våra elever sitter idag större delen av sin vakna tid och det är inte för det som kroppen är byggd. I och med att de även rör sig mindre på fritiden än tidigare generationer så blir resultatet att hjärnan får svårare att fokusera och ta in och lagra information, vilket såklart inverkar negativt på deras inlärning.

– Målet med ett aktivt lärande är därför att introducera rörelse under dagen, bryta stillasittandet, och underlätta för både koncentration och uthållighet under lektionerna, förklarar Niklas vidare. Det här har ju blivit ännu viktigare sedan Coronapandemin bröt ut.

Mottagandet bland eleverna har överlag varit mycket positivt.
– Jag älskar det här klassrummet, säger Catarina Edwards i DP23 om deras lektioner i ett av de aktiva klassrummen. Det blir så mycket roligare när man får samarbeta och skriva på tavlorna.

Aktivt lärande - elever rör sig runt och skriver på väggtavlan

– Sen är det som med allting annat – one size does not fit all, säger Sofia Neovius. Och alla delar av det här konceptet fungerar inte för alla elever. Men då är det vårt jobb som lärare att möta de elever som detta inte fungerar för på deras villkor. Överlag har vi dock märkt att fler får en chans att ta till sig undervisningen ifall vi jobbar i samspel med vår natur, den kropp och knopp som evolutionen försett oss med, än om vi arbetar mot den.